Bosatt i Lysekil (no 30)
Död, Gamla Strandgatan 34

• SDB7_05951339

Lycke Hans Nilsson, född 1794-10-24 i Lysekil, död 1875-12-14 i Lysekil.
Gift med Lisa [Elisabet] Andersdotter, född 1795-08-25 i Lysekil,

Personhistoria
1794-10-24 Hans föds på Gamla Strandgatan 33A (X).
Far: Nils Hansson Lycke, född 1767-04-09 i Lysekil.
Mor: Margareta Engelbrektsdotter, född 1771-02-14 i Lysekil.

1820-11-05 Hans Nilsson Lycke och Elisabet Andersdotter, född 1795-08-25 i Lysekil, gifter sig. (Släktdata, LYSEK-V1)

1830-07-12 Rågångsförrättning genomförs å Salteriet Rinkenäs mellan innehavaren av Rinkenäs, Herr Patron Fredrik Bundsen, och för Lysekils jordägare följande: Herr Konsul Johan Gabriel Mollén, Kungsgatan 10, Skeppare Hans Jönsson Pihl, Gamla Strandgatan 12, Hans Nilsson Lycke, Gamla Strandgatan 31B (IX), Petter Olsson, Gamla Strandgatan 10, Reinhold Larsson Sandberg, Gamla Strandgatan 5, Bernhard Olsson samt Christen Andersson, närvarande för sin broder Johannes Andersson Korseberg, Gamla Strandgatan 44C. (NL/III, sid 295) [Anm: Bernhard Olsson är ej känd i min dokumentation.]

1834-09-15 Sockenstämman beslutar att Hamnrätten skall återinföras. Till hamnfogde utses Bernt Hansson Lindbom, till bisittare Hans Nilsson Lycke, Mattias Olsson, Hans Wilhelmsson och Olof Bengtsson. (Vikarvets Årsbok 1960-1961, Hamnrätten, sid 82) (Knuth Hansson, sid 160) (NWG/III, sid 54)

1837-03-27 Sockenstämma hålls i Lysekils kapellförsamling. Som första punkt står organiserandet av hamnrätten. Ordningsmannainstruktionens bestämmelser om hamnrättens funktion föredras. Från förra hamnrätten kvarstår Hans Nilsson Lycke och Mattias Olsson. Ytterligare fyra ledamöter väljs: skepparna Abraham Norrman, Hans Andersson (Lycke?), Johannes Högvall och Per Abrahamsson Pik. (NWG/III, sid 69)

1838 Hans Nilsson Lycke för slupen MINERVA. (Allmogesjöfart på Sveriges västkust 1575-1850, sid 533)

1841 Hans Nilsson Lycke står som ägare av slupen MARIA SOPHIA om 34 läster. (Äldre Nordisk Handelssjöfart, sid 46)

1842-1848 Hans Nilsson Lycke företräder skepparna i oppositionen mot inrättandet av folkskola i Lysekil. (NWG/III, sid 196-212)

1842 Det Bundsenska salteriet köps av skepparna Per Abrahamsson Pik och Hans Nilsson Lycke.

1842-02-05 Skepparna Per Abrahamsson Pik och Hans Nilsson Lycke begär möte med sockenstämman för att överlägga och besluta om "uppbyggandet af ett Torn vid kyrkan i stället för den å kyrkogården stående klockstapeln, hvilken ansågs både mindre ändamålsenlig och ganska kostsam att underhålla". (NWG/II, sid 16-17)

Kyrkan har vid detta tillfälle 900 Rd Banco i kyrkokassan och man anser sig kunna disponera större delen därav för något nyttigt ändamål. Enligt protokollet föreligger tre förslag:
1. Den projekterade tornbyggnaden;
2. Inrättande av allmän skola för församlingens barn;
3. Kyrkans målning med oljefärg invändigt.

På sockenstämman sker den första stora skoldebatten i Lysekil. För start av skola i Lysekil är prosten Carl Adolf Thudén, konsul Johan Gabriel Mollén och David Schiller. Majoriteten röstar för tornbygget, säkerligen beroende på att motionärerna "erbjudit sig att för detta ändamål afstå en af dem nyligen inköpt, på Rinkenäs stående salteribyggnad".

Det är det gamla Bundsenska salteriet som därmed går sitt öde till mötes. Salteriet rivs och timret överlåts till kyrkan att bygga ett nytt torn. (NWG/II, sid 16-17)

1845-03-13 Skepparna Mathias Johansson, Hans Nilsson Lycke, Per Abrahamsson Pik, Hans Andersson, Petter Hansson Lindbom, Olof Hansson Lindbom, Elias Halvardsson, Mathias Hansson Nästegård, Carl August Wallin och Nils Wallin sänder en skrivelse till Kunglig Maj:t där de, som den gamla köpingens företrädare, hemställer att kungen skall "uphäva den åt Lysekils fiskeläge förunnade köpingsrätt, såsom varande onyttig och endast föranledande onyttiga besvär och kostnader utan ringaste gagn". Skepparna citerar Holmberg - den för Lysekil sökta köpingsrättigheten skall betraktas som ett obetänksamt infall. (NWG/I, sid 174-176)

1846 Hans Nilsson Lycke för slupen MINERVA om 40 svåra läster. (Knuth Hansson, sid 27)

1848-01-17 Kyrkoherde Carl Adolf Thudén tar upp frågan om fattigvårdsstyrelse på sockenstämma och konstaterar att Lysekil aldrig har tillsatt någon sockennämnd. På sockenstämman väljs nu en "Fattigvårdsstyrelse, hwilken framdeles äfwen kommer att utgöra sockennämnd".
Till ordförande i styrelsen väljs ordningsman, konsul Johan Gabriel Mollén och till ledamöter handlandena David Schiller och Benjamin Mollén samt skepparna Hans Nilsson Lycke, Mathias Johansson och Wilhelm Olsson. "Åt den sålunda valda Fattigvårdsstyrelsen uppdrogs att, så snart ske kan, med ledning af Kongl. Förordningen om Fattigvården, uppgöra förslag till ett Fattigvårdsreglemente".

Den valda sockennämnden ryktar emellertid sitt värv med föga nit. Den gör helt enkelt ingenting. (NWG/I, sid 104-107) (NWG/III, sid 72-73)

1848-03-26 På sockenstämman tas beslut att en fast skola skall inrättas. Man skall inte bygga skolhus utan förhyra ”ett större dertill passande rum”. En examinerad skollärare skall anställas med en årlig lön av 250 riksdaler. (NWG/III, sid 211)

1848-04-02 Protokollet från sockenstämman justeras av skolstridens båda huvudfigurer på det lokala planet: Johan Gabriel Mollén och Hans Nilsson Lycke. Det har kostat sex år av mycket irriterande strider att få fram detta första positiva beslut i skolfrågan. (NWG/III, sid 212)

1852 Hans Nilsson Lycke för slupen Minerva om 40 svåra läster. (Allmogesjöfart på Sveriges västkust 1575-1850, sid 533)

1862 Framträdande namn på "stranna" är bland annat Hans Nilsson Lycke, Petter Lindbom och Lorentz Källare.
Lorentz Källare är ledamot i kommunalnämnden och Hamnfogde.
Hans Nilsson Lycke är ledamot i Hamnrätten och medverkar i många kommunala sammanhang.
Petter Lindbom är strandföreståndare och kan betraktas som ledare för oppositionen från "stranna". (NWG)

1863 cirka Hans Nilsson Lycke tar över ägandet av Hus n:o 10, Gamla Strandgatan 41, där hans svägerska, änkan Sofia Elisabet Hansdotter, med barn bor.

1864-11-26 Lisa [Elisabet] Andersdotter dör. (Släktdata, LYSEK-D1)

1869 Hans Nilsson Lycke taxeras för sluparna Minerva och Maria. (Knuth Hansson, sid 57)

1875-12-14 Hans Nilsson Lycke dör, 81 år gammal. (Släktdata, LYSEK-D1)

Grunddata ur Hfl (1834-1878)
N:o 30 2 Roten, AI:1 1834-1841 Pag 143
N:o 30 reg [Hus n:o 30 = Gamla Strandgatan 31B (IX), 2001-03-10, 1836 2015-09-25]
N:o 30 Skeppare Hans Nilsson Lycke, född 1794-10-24 [i Lysekil]
N:o 30 Hustru Lisa [Elisabet] Andersdotter, född 1795-08-25 [i Lysekil]
N:o 30 dotter Maja [Maria], född 1820-11-17 [i Lysekil]
N:o 30 son Adolf, född 1824-09-04 [i Lysekil]
N:o 30 son Johannes, född 1826-09-27 [i Lysekil]
N:o 30 son Olle, född 1828-10-03 [i Lysekil]
N:o 30 son Carl Robert, född 1831-08-10 [i Lysekil]
N:o 30 son Nils, född 1833-10-02 [i Lysekil]
N:o 30 son Johan Fredrik, född 1837-10-31 [i Lysekil]
N:o 30 dotter Sofia Elisabet, född 1840-10-22 [i Lysekil]
N:o 30 öv Pigan Elin Clementsdotter Tysk, född 1815-08-29 [i Lysekil], [fr%C3%A5n Gamla Strandgatan 56 1835], till 5 Roten n:o 76 [1836]

Två färgstarka skeppare har bott på Gamla Strandgatan nr 17 i Lysekil, Hans Nilsson Lycke och Lorentz Källare. Hans Nilsson Lycke förde 1846 och 1852 slupen Minerva om 40 svåra läster. Han anförde skeppsoppositionen mot inrättande av folkskola i Lysekil, var ledamot av första sockenstyrelsen och av första fattigvårdsstyrelsen. Han blev far till Johannes, Carl Robert, Johan Fredrik och Nils Lycke.
Lorentz Källare förde bl.a. slupen Emanuel om 31 och 1860 skonaren Activ om 43 svåra läster.Han blev även redare för flera fartyg och efter Hans Nilsson Lyckes död år 1846 var Källare under flera år ledare för skepparna vid stämmorna i Lysekil. Även skeppare Teodor Sandberg har bott på nr 28. Han förde bl.a. 1885 skonaren Sjöfröken om 125 ton samt galeasen Judith och skonaren Maria. Huset är ännu genom Bertil Sandberg i släkten Sandbergs ägo. [ Knuth Hansson: ”Lysekil Skepparsamhället som blev industristad” sidan 41]